Dan Andersson

2010-04-25

Mindre betong – mer vatten

Filed under: debatt — Tags: , — Dan Andersson @ 01:24

Just så löd rubriken på den replik Kristina Alvendal skrev i DN i morse, det var en replik på Christer Dukes tidigare inlägg “stoppa vandalerna i Stockholms stadshus” . I den här repliken menar Kristina att Stockholm är så unikt eftersom man kombinerar gammalt med nytt och för att höja den kvalitativa delen av byggandet har hon tagit fram ett arkitekturprogram. Kristin Alvendal skriver också i sitt sista stycke att man ska rösta på moderaterna eftersom de låter Stockholm utvecklas i samklang med sin historia. Ingenting kan vara mer fel, om man inte bor på Lidingö, Djursholm eller liknande “förorter”. Detta stämmer dåligt överens i Vantör  alla fall, vad finns det för samklang i en gasanläggning alldeles bredvid ett bussgarage? Ska det byggas jugendstil? eller kanske blir det ett barockbussgarage?

Jag kan bara än en gång konstatera att den febrila byggaktiviteten som sker idag, den sker på bekostnad av våra naturvärden men det verkar inte Alvendal ha begripit alls, hur mycket man än informerar om detta problem så verkar hon inte förstå någonting om biologiska värden.

Det kom upp på naturmorgon nyligen att på Lidingö skulle det visst byggas i ett skogsområde och då blev det liv i luckan och man lyckades stoppa det bygget, beror det på att det är deras kompisar som sitter vid styrspakarna?

Efter att ha sett åtskilliga byggplaner i söderförort kan jag lätt konstatera att de styrande politikerna i stadshuset bryr sig inte om oss, våra åsikter, våra kunskaper överhuvudtaget och det kanske vi ska ha i åtanke till valet Kristina?

2010-04-24

Kräppladalen i Rågsved

Filed under: natur — Tags: , , , — Dan Andersson @ 15:00

Idag var jag vid Kräppla på en långpromenad och som vanligt när det handlar om områden med så höga naturvärden finns det alltid något nytt att upptäcka. Idag satt en gransångare och sjöng vid dungen med de gamla lindarna och i sumpbjörkskogen hade jag två par mindre hackspett som byggde bo men även stjärtmes med bomaterial. Det enda tråkiga med det här området är snösätra industriområde, det ser så bedrövligt ut att jag inte vill lägga upp en bild under den här texten men om ni går in i bildarkivet och tittar i miljöbildsmappen så hittar ni en bild från snösätra industri. Det roliga med det här området är att man hittar så många arter, även signalarter och rödlistade arter.

mindre hackspett hona

Under turen hittade jag även flera bleka stenmurklor, vilka ska vara en delikatess men de är giftiga, man måste avkoka den först, fast jag vet inte om jag skulle vilja äta den ändå, de är rätt fina där de står.

blek stenmurkla

Alldeles bredvid murklan växte det både vitsippor och blåsippor men även vätteros som är en parasit på hasselrötter men den kan även parasitera på asprötter. Där det finns vätteros finns det ofta hassellundar med höga naturvärden och man hittar ofta fler signalarter i närheten.

vätteros

Kräppladiket har som jag i tidigare texter påpekat ett stort behov av restaurering genom att få upp dagvattnet till markytan och meandra dvs slingra sig genom marken istället för som idag gå spikrakt ut i sjön magelungen.

spikrakt kräppladike

I den skog som omger hela området dominerar eken ganska tydligt med en hel del riktigt gamla ekar med svavelticka, ekticka, blekticka mm. Dessa ekar kan behöva en del skötselåtgärder men inte som vantörs stadsdelsförvaltning skötte det hela genom att låta ta ner ek.

ekticka på gammal ek

Man har i alla fall lyckats rätt bra den första biten av kräppladiket genom att få en del att meandra och man har dessutom gjort en del till översilningsmark vilket kan rena dagvattnet en hel del, men det finns mycket kvar att göra. På den nyanlagda marken bredvid dammen innan översilningen växer massor med tussilago som frekvent utnyttjas av de första insekterna.

tussilago

I detta området hittade jag även stor aspticka som även den är en signalart, den trivs bara på gammal asp och visst är det märkligt om vi jämför människor och träd så är träden mer värdefulla ju äldre de blir till skillnad från oss människor…

stor aspticka

Alla intryck sammantaget under dagen visar bara än tydligare på att kräpplaområdet verkligen är värt att bevara för framtida generationer som ett naturlandskap med alla de värden som finns, ta bort bråtegränd och låt även den marken utvecklas som naturmark, förslagsvis som slåtteräng med mycket blommor och insekter.

2010-04-16

Muddringen av sjön Magelungen.

Filed under: naturvård — Tags: , , — Dan Andersson @ 04:10

Sjöar växer igen naturligt vare sig de är oligotrofa, mesotrofa eller eutrofa (näringsfattiga, näringsrika) men det som händer i dagsläget är att flertalet sjöar växer igen fortare än normalt och det beror på allt orenat vatten som vi själva tillför sjöarna. Sjön Magelungen utgör inget undantag. Jag ska försöka förklara varför en muddring av Magelungen inte vore särskilt lyckad i dagsläget.

Om vi tänker oss att en sjö håller på att växa igen så beror det ju på en sak, det jag nyss skrev om, de är övergödda. Växterna i sjön tar upp de närsalter som tillförs vattnet, både kalium, kväve och fosfor, växterna fungerar alltså som ett reningsverk. Om man nu tar bort växtligheten utan att ha åtgärdat själva problemet-de skitiga tillflödena, kommer det vi kallar för redfieldkvoten (kväve-fosforbalansen) att skjuta i höjden, vi får alltså en ännu mer övergödd sjö. Detta kraftiga tillflöde med närsalter riskerar nu att ta sig längre ner i vattensystemen vilket innebär att fler åsystem och sjöar riskerar att drabbas av övergödning. Det finns ett ypperligt exempel på en muddring där fosforhalten steg kraftigt efter en muddring och det är sjön Trehörningen som ligger en bit upp ovanför Ågestasjön.

Det finns många exempel på bra dagvattenrening, titta på Alhagens våtmark utanför Nynäshamn, den borde kunna fungera som ett skolexempel på hur vi ska göra med våra tillflöden till sjöar. Här har man en lång process innan vattnet når Östersjön i det här fallet. Vattnet ska meandra långa sträckor och växtligheten ska ta upp de närsalter som kommer med vattnet. De fruktansvärda synder vi gjort med dagvattnet under 40-50-60 talen var att gräva ner dem i kulvertar innan de i spikraka led i skitigt tillstånd når sjön, vi måste ändra på det!

Oligotrofa sjöar är till sin natur relativt näringsfattiga till skillnad från våra eutrofa slättsjöar som ligger nära åkermark. Magelungen kan man säga är från början en oligotrof sjö som vi utsatt för hög belastning av närsalter och den kan man kalla mesotrof i dag. Ska man göra något åt den felaktiga tillförseln av närsalter till Magelungen idag måste man titta på de källor som förorenar och det är bla Snösätradiket och Kräppladiket, och från Högdalstopparna kommer en hel del närsalter men även gifter från vägar, bla oljor kolväten mm mm titta på det här upplaget vid Högdalstopparna så kanske ni förstår vad jag menar.

Tillflöde till Magelungen

I och med att det läcker ut en del gifter i sjön kommer också de att föras upp till vattenpelagialen och blandas ut med det övriga vattnet. Det finns ju en anledning till att man inte muddrar i Klara sjö, utanför den gamla porslinsfabriken i Gustavsberg, Idefjorden för att bara nämna några exempel. Det är helt enkelt bättre att giftet får ligga så still som möjligt så gör det i det här fallet minst skada. De vattenväxter som dessutom samlas vid ytan utgör även en mycket bra födoresurs under höststräcket för rastande änder. I Magelungen har man det högsta antalet rastande snatteränder i hela Stockholm, och snatteranden räknas till de mer sällsynta änderna även om den är på frammarsch. Vid ett och samma tillfälle hade jag själv över 70 rastande snatteränder, 50 tal bläsänder, skedand, stjärtand, kricka och förstås mängder med gräsänder. Under vårarna kan man ofta se årta i sjön.

Bläsänder mm i födosök bland de viktiga vattenväxterna

Änderna är bara en grupp med fåglar som kommer att påverkas negativt av en muddring, andra arter är tex skäggmes, vattenrall, brun kärrhök, häger, små och skäggdopping, fiskgjuse påverkas negativt eftersom vid en muddring kommer även siktdjupet att försämras. Förutom en negativ inverkan på fågellivet får man överlag även en negativ effekt på andra organismer, trollsländor, dykarbaggar, mm. Nu har man stoppat denna muddring och då vore det ju minst sagt önskvärt om man kunde lägga de 30 miljoner kronor som var tänkt för detta på åtgärder vid tillflödena till sjön samt kanske bygga ett fågeltorn istället, eller varför inte satsa på en informationskampanj så att folk som bor i regionen får lite mer grundläggande ekologiska kunskaper, eller varför inte anlägga en naturstig? Jag gjorde en åt Farsta stadsdelsförvaltning på Farstanäset och i Farsta strand, det tror jag ger mer åt den stora allmänheten.

2010-04-14

Börja snoka!

Filed under: blandat — Tags: , , — Dan Andersson @ 13:06

Det går inte rätt till alla gånger i samhället och alla de funktioner som samhället sköta om. I skolan får man lära sig kritiskt tänkande men när man sen kommer ut i verkligheten verkar det som att man glömt alltihopa. Ju fler som snokar reda på sanningen ju bättre kommer verkligheten att te sig, tänk bara på alla de program som verkar på tv, kalla fakta, uppdrag granskning osv. Var aldrig rädd för att lägga näsan i blöt och säg till när något är fel, hur många är det som gör det idag? Det finns hur många exempel som helst när folk borde sagt till istället för att knyta näven i fickan, om ingen lyssnar så har man i alla fall försökt. Tänk på Göran Persson under den tid han dompterade i (S) undrar hur många som ville säga ifrån men inte vågade, å andra sidan hur många hojtade inte till men deras röster drunknade i allt annat politiskt tjafs…

snokis

2010-04-13

Naturvård, ska det vara ideellt?

Filed under: debatt — Tags: , , — Dan Andersson @ 03:41

Att naturvården har fått stryka på foten är väl inget nytt och politikerna är ju glada så länge vi har minimala kostnader för just naturvården. Nu senast drog den här regeringen in de enda naturvårdsanslag som fanns, 200 miljoner kronor, det ska väl användas för att köpa in skyddsvärd skog för, men frågan är om syftet (att uppnå 1 mijömål (levande skogar)) kommer att uppnås? Tror inte det, den lilla andel skog som kommer att skyddas genom denna åtgärd räcker inte på långa vägar. Istället står vi helt utan resurser till att öppna upp för det igenväxande eklandskapet, skapa sumpskogar, anlägga våtmarker, eller att skapa arbeten för fler naturvårdsbiologer genom att inventera av våra skogar och kartlägga de med högst naturvärden.

Det kanske låter en smula tjatigt allt det som skrivs här men så här ser verkligheten ut och förlorar vi mer mångfald kommer vi i framtiden få allt större svårighet att klara vår försörjning, tänk bara på vilken nytta alla pollinerare gör, fanns inte de skulle vi inte få någon frukt eller andra vegetabilier vi skulle inte klara oss många år utan dem och om man då inte kan inse hur viktiga de är biter man sig själv i svansen.

Slutsatsen av detta blir att det är dumt att inte lyssna på de som har kunskap i dessa ämnen som man gör idag, det kan få långtgående konsekvenser i framtiden helt enkelt. Låt naturvård få kosta, det har vi råd med, vi kan inte klandra andra länders naturvårdsproblemtik när vi inte är ett steg bättre själva.

Older Posts »