Dan Andersson

2010-04-16

Muddringen av sjön Magelungen.

Filed under: naturvård — Tags: , , — Dan Andersson @ 04:10

Sjöar växer igen naturligt vare sig de är oligotrofa, mesotrofa eller eutrofa (näringsfattiga, näringsrika) men det som händer i dagsläget är att flertalet sjöar växer igen fortare än normalt och det beror på allt orenat vatten som vi själva tillför sjöarna. Sjön Magelungen utgör inget undantag. Jag ska försöka förklara varför en muddring av Magelungen inte vore särskilt lyckad i dagsläget.

Om vi tänker oss att en sjö håller på att växa igen så beror det ju på en sak, det jag nyss skrev om, de är övergödda. Växterna i sjön tar upp de närsalter som tillförs vattnet, både kalium, kväve och fosfor, växterna fungerar alltså som ett reningsverk. Om man nu tar bort växtligheten utan att ha åtgärdat själva problemet-de skitiga tillflödena, kommer det vi kallar för redfieldkvoten (kväve-fosforbalansen) att skjuta i höjden, vi får alltså en ännu mer övergödd sjö. Detta kraftiga tillflöde med närsalter riskerar nu att ta sig längre ner i vattensystemen vilket innebär att fler åsystem och sjöar riskerar att drabbas av övergödning. Det finns ett ypperligt exempel på en muddring där fosforhalten steg kraftigt efter en muddring och det är sjön Trehörningen som ligger en bit upp ovanför Ågestasjön.

Det finns många exempel på bra dagvattenrening, titta på Alhagens våtmark utanför Nynäshamn, den borde kunna fungera som ett skolexempel på hur vi ska göra med våra tillflöden till sjöar. Här har man en lång process innan vattnet når Östersjön i det här fallet. Vattnet ska meandra långa sträckor och växtligheten ska ta upp de närsalter som kommer med vattnet. De fruktansvärda synder vi gjort med dagvattnet under 40-50-60 talen var att gräva ner dem i kulvertar innan de i spikraka led i skitigt tillstånd når sjön, vi måste ändra på det!

Oligotrofa sjöar är till sin natur relativt näringsfattiga till skillnad från våra eutrofa slättsjöar som ligger nära åkermark. Magelungen kan man säga är från början en oligotrof sjö som vi utsatt för hög belastning av närsalter och den kan man kalla mesotrof i dag. Ska man göra något åt den felaktiga tillförseln av närsalter till Magelungen idag måste man titta på de källor som förorenar och det är bla Snösätradiket och Kräppladiket, och från Högdalstopparna kommer en hel del närsalter men även gifter från vägar, bla oljor kolväten mm mm titta på det här upplaget vid Högdalstopparna så kanske ni förstår vad jag menar.

Tillflöde till Magelungen

I och med att det läcker ut en del gifter i sjön kommer också de att föras upp till vattenpelagialen och blandas ut med det övriga vattnet. Det finns ju en anledning till att man inte muddrar i Klara sjö, utanför den gamla porslinsfabriken i Gustavsberg, Idefjorden för att bara nämna några exempel. Det är helt enkelt bättre att giftet får ligga så still som möjligt så gör det i det här fallet minst skada. De vattenväxter som dessutom samlas vid ytan utgör även en mycket bra födoresurs under höststräcket för rastande änder. I Magelungen har man det högsta antalet rastande snatteränder i hela Stockholm, och snatteranden räknas till de mer sällsynta änderna även om den är på frammarsch. Vid ett och samma tillfälle hade jag själv över 70 rastande snatteränder, 50 tal bläsänder, skedand, stjärtand, kricka och förstås mängder med gräsänder. Under vårarna kan man ofta se årta i sjön.

Bläsänder mm i födosök bland de viktiga vattenväxterna

Änderna är bara en grupp med fåglar som kommer att påverkas negativt av en muddring, andra arter är tex skäggmes, vattenrall, brun kärrhök, häger, små och skäggdopping, fiskgjuse påverkas negativt eftersom vid en muddring kommer även siktdjupet att försämras. Förutom en negativ inverkan på fågellivet får man överlag även en negativ effekt på andra organismer, trollsländor, dykarbaggar, mm. Nu har man stoppat denna muddring och då vore det ju minst sagt önskvärt om man kunde lägga de 30 miljoner kronor som var tänkt för detta på åtgärder vid tillflödena till sjön samt kanske bygga ett fågeltorn istället, eller varför inte satsa på en informationskampanj så att folk som bor i regionen får lite mer grundläggande ekologiska kunskaper, eller varför inte anlägga en naturstig? Jag gjorde en åt Farsta stadsdelsförvaltning på Farstanäset och i Farsta strand, det tror jag ger mer åt den stora allmänheten.

6 Comments »

  1. Tack för den pedagogiska förklaringen! Min fundering är nu hur de som tror på muddring bemöter detta. Jag ska be Stellan om en kommentar!

    Rosa

    Comment by Rosa Lundmark — 2010-04-18 @ 04:40

  2. Tack Rosa! Hoppas att alla människor stannar upp och funderar lite på om det är värt det hela med tanke på konsekvenserna. Idag var jag vid Angarnsjöängen och fick se ett par snatteränder och då slog det mig om det antal man kan ha vid Magelungen på höstarna. Min förhoppning i detta är att man lägger prestigen åt sidan och låter förnuftet få säga sitt.

    Comment by Dan Andersson — 2010-04-18 @ 12:41

  3. Hej Dan,
    Jag tror inte vi träffats och för att ge dig en bakgrund till mig – liknande den som finns om dig – så är jag limnolog och har varit aktiv forskare i Lund i 25 år med fisk, övergödning och sjörestaurering som främsta uppgifter. Du kan antagligen hitta mina artiklar om du Googlar. jag har i Sverige lanserat teorin om top-down efekter i vatten och varit huvudansvarig för restaureringen av Ringsjön och Finjasjön och delaktig i landets första restaurering i sjön Trummen (muddring).

    Det du skriver är i princip helt korrekt och alla som känner mig närmare vet att jag i 20 år varit motståndare till muddring eftersom det är en mycket dyr och i många fall ineffektiv åtgärd. MEN inte i Prästviken i Magelungen!
    Detta undantag beror på att viken nu blivit så grund att den upphört att fungera som sjö och istället fungerar som en igenväxande damm. Detta i sin tur beror på alltför stort tillskott av närsalter i kombination med avledning av stora mängder tillrinnande vatten. Viken har därför blivit övergödd och dessutom börjat fungera som en depå för sediment och helt enkelt börjat växa igen. Min bedömning är att viken passerat det kritiska stadium där en naturlig återgång inte är möjlig. Sjön är för grund.
    Det innebär att ska viken räddas måste den återfå sitt ursprungliga djup och det kan den bara få genom muddring. Du har helt rätt i att sjöns för stora tillskott av närsalter måste åtgärdas men det har också skett så vitt jag vet och om så trots allt inte är fallet måste det självkklart ske. Men det är ett litet porblem och lätt att fixa.
    Dessutom måste man skapa en utökad kontinuerlig tillförsel av bra vatten och det akn ske genom att skapa e liten bäck från å-systemets övre delar ner till innersta delen av viken. Detta finns med i restaureringsplanerna från 70-talet.

    Så i just detta fall är muddring tyvär nödvändig men jag tror inte att hela viken ska muddras utan det bör ske fläckvis för att skapa en mosaikartad miljö så att också sjöfågeln kan vara kvar och trivas. Tillsammans med alla fiskar och människor.

    Comment by Stellan Hamrin — 2010-04-21 @ 07:24

  4. Hejsan Stellan, jo vi har träffats på möten i miljögruppen, men jag har inte kunnat vara med på tisdagar eftersom jag hämtar och lämnar sent vilket innebär att jag inte hinner in i tid. Jag är emot muddringen av de anledningar jag tidigare skrivit om men det finns säkert fler aspekter att lägga tyngdpunkt på. Det jag tycker vi till att börja med kan vara överens om är att tillflödena till Magelungen är för orena i dagsläget, en större sträcka av Kräpplaån måste upp till ytan istället för att gå i kulvert. Sedan är det så att både Kräppla och Snösätradiket måste meandra mer, vattnet måste hållas längre i suspension innan det når sjön, då hinner växtligheten ta upp mer närsalter. Rent naturgeografiskt är Magelungen från början en mer oligotrof sjö vilket innebär att de klippstup vi ser på en del håll borde tala för ett stort djup i sjön, men att sedimentpacken växer beror nog till stor del på tillförseln av orenat dagvatten. Samma sak håller på att hända Drevviken som har ännu högre belastning orenat dagvatten, Örbyleden, Nynäsvägen, Tyresövägen sammansmälter här till ett enda avlopp.

    Jag har tittat på de mätningar man gjort i Magelungen och de är långt ifrån tillfredställande, man har i stort sett punktmätt och då är det ganska lätt att missa ett oljeläckage ur ett dumpat motorblock el dyl. Jag har talat med folk som kört miljöfarliga saker till Snösätra industriområde och jag har talat med folk som vet om att det dumpats en hel del miljöfarliga saker därute under 50-60talen. I måndags var jag vid kräpplaområdet och tittade lite snabbt och såg i sjön 30 tal rastande vigg, 20tal knipor samt 4 snatteränder och några bläsänder, samt ett par fiskande gjusar samt några lekande gäddor, idag var jag i Ågesta och såg inte en enda snatterand. En muddring i dagsläget skulle få katastrofala följder för de snatteränder och övriga simänder som finns i sjön både nu och under höststräcket.

    Jag är som ekolog av den bestämda uppfattningen att en muddring får en för stor negativ konsekvens för alla de organismer som lever i och kring sjön. Det vore av yttersta vikt istället bättre att på sikt få bort Snösätra industriområde och satsa på en större vattenreningsanläggning likt den som finns i Alhagen, det skulle få mer positiva konsekvenser för naturmiljön i hela denna region och det är önskvärt med tanke på hur enormt eftersatt naturvården är i denna region.

    (Jag tror att naturvårdsverket har en recepientundersökning vi gjorde med biogeo i Idefjorden 2002)

    Mvh

    Dan Andersson

    Comment by Dan Andersson — 2010-04-21 @ 17:01

  5. Tack för intressanta och faktaspäckade och lärorik inlägg, jag hoppas att vi kan ordna ett möte där ni båda är med och där våra medlemmar och kanske allmänheten också får komma till tals.

    Comment by Rosa Lundmark — 2010-04-25 @ 15:01

  6. Vore mycket givande tror jag, kunde köra en sorts guidning som vi tidigare talat om. Nu är det vår och när jag var där sist hade jag tänkt åka till Ågesta också men jag blev kvar i Kräppla…

    Comment by Dan Andersson — 2010-04-25 @ 15:29

RSS feed for comments on this post. TrackBack URL

Leave a comment