Dan Andersson

2012-04-05

Kompensationen som blev en – groda!

När man byggde bussgaraget i Majroskogens utkant förstörde man inte bara för vanlig groda, mindre vattensalamander, vattensnok mm. Man förstörde även den konnektivitet med Hanvedenkilen som Majroskogen utgjort. Istället för ett bussgarage hade här kunnat vara en större våtmark med ganska hög biologisk mångfald. Jag minns den här våtmarken vid Majroskogen från det att jag gick på högstadiet under senare delen av 70-talet. Då gick vi dit för att fånga mindre vattensalamander till biologilektionen i gubbängsskolan. På den tiden var det mycket gott om salamandrar, som med tiden försvunnit, inte pga att folk har samlat utan snarare att själva våtmarksdelen hela tiden krympt i storlek. På bildfigur1 kan man se hur det såg ut året innan bygget i den mindre lekplatsen, ganska gott om grodrom.

Bildfigur1 året innan i den minsta lekplatsen

När man satte igång med själva garagebygget skulle man även göra en kompensation för de förlorade groddammar som redan fanns, här lekte 1000 tals grodor fördelat på minst 5 olika dammar. När man så småningom kom igång med själva bygget mitt under brinnande grodlek, sprängde man i den damm där det lekte flest grodor, varför? Kunde man inte ha väntat tills de lekt färdigt? Kompensationen som man då gjorde bestod i två grävda dammar som till en början såg ganska bra ut, men man tänkte inte riktigt på de hydrgeologiska förhållanden som råder i området och de grävda dammarna torkade snabbt ur medan på byggområdet fanns ett hål som trots stor exponering av solen alltjämt höll mycket vatten, men där fick ju inte grodorna vara.. Nu är det så att grodor inte bryr sig om var de får vara eller inte, de tar sig dit där det är bäst att vara groda. Det första året kom det i alla fall en del grodor för att leka och det lades en del rom. Se bildfigur2.

Lekande grodor.

När sedan leken avslutats och ynglen utvecklats tar syret slut ganska fort eftersom det är total avsaknad av växtlighet i dammarna och vattnet blir så grumligt att inte mycket kan leva där. När jag var förbi 4/4 fanns bara en groda kvar, och för ett par veckor sedan låg där tre döda grodor som nu skickats till SVA för analys. Kanterna på dammarna är dessutom för branta och tillflödena har runnit åt fel håll… Nu har ändå lokala förmågor gjort en liten förändring som inneburit att vattnet ligger kvar lite längre vilket är bra. Såhär ser det ut idag vid den ena dammen.se figur3.

En grodfri damm med mycket slam...

Och såhär såg det ut en vecka senare.

Nu kan vi istället för en massa tråkigheter berätta om en kompensation som har fungerat, problemet är bara att grodorna försvann för flera år sedan. Gökdalsdammen där man upprättade en gasblandningsanläggning i ett våtmarksområdet med en natura2000 art samt ett antal rödlistade arter och signalarter. Som kompensation gjordes då en groddamm som blev rätt lyckad se fig4 svämområde. Man skulle också göra en torrbacke med torrbacksflora eftersom mindre blåvinge samt ett flertal andra fjärilsarter sett där men den backen har vi inte sett någonting av ännu. Har just fått reda på att en vanlig groda blivit sedd vid den nya dammen i gökdalen!.

Svämområde mot Örbyleden

Själva fördämningen tar sitt vatten från Gökdalens våtmark och behåller det under längre tid beroende på stor avsmältningen varit. Kanterna är inte alls branta och här är djupet inte så stort som i Majroskogens groddammar. Se bildfig5

Bildfig5 den grävda dammen i Gökdalen

Vad har vi då lärt oss av detta? Det kanske inte alltid är så dumt att ha ett ordentligt samråd och en öppen dialog med de som har spetskompetensen och på plats få visa vad som behöver göras. Samarbete är aldrig dumt.

2012-03-29

Kräppla

Filed under: blandat,debatt,natur,naturvård,Uncategorized — Tags: , — Dan Andersson @ 02:07

Idag skall det tas ett beslut i frågan om Kräppla ska exploateras med bostäder eller ej. Detta området har så höga naturvärden att det borde biotopskyddas, ändå förekommer att folk har motorsågskurser i området och fullständigt demolerar höga naturvärden. Jag trodde att vi blivit klokare med tiden men det ser inte så ut, när inte ens politiker och beslutsfattare kan förstå värdet av den biologiska mångfalden. Jag kan förklara i väldigt kort drag: det fanns en gång en professor som påstod att mänskligheten klarar sig på 10 arter och det stämmer faktiskt. Men för hur lång tid då? Om vi tänker oss att några av dessa arter interagerar med varandra och är en smula beroende av varandra, ja då blir detta ekosystem med våra 10 arter mycket känsligt, för vad händer om 1 eller 2 av dessa arter dör ut pga sjukdom eller något annat? Jo då drar de med sig de andra arterna också och vips så har vi ett kollapsat ekosystem. Då dör vi. DÄRFÖR är biologisk mångfald viktigt och om vi i dagsläget med den kunskap vi har inte kan hålla kvar eller utveckla den biologiska mångfalden, ja då ser det rätt illa ut.

2012-03-08

Vem är naturen till för?

Filed under: blandat,debatt,naturvård,Uncategorized — Tags: , — Dan Andersson @ 04:44

Miljöborgarrådet Per Ankersjö gick för ett tag sedan ut med en del utspel om Årstaholmar och vips var debatten om naturvärden igång. Ett av utspelen lät ungefär såhär: “Vem är naturen till för? Oss människor eller djuren?” Han menar på att djuren göre sig icke besvär, naturen är till för oss människor… Han kallade oss ekologer för ekologister och tyckte väl att vi var rabiater som vill bevara allting som har en skogsstämpel på sig. Det Per inte riktigt har tänkt på är att djur och växter tillhör naturen, de är en del av den. Det jag nu undrar är om det är så bra att någon som är i total avsaknad av kunskap i ett ämne verkligen ska kunna besluta i ämnen som dessa? Saknar man kunskap bör man väl överlåta besluten till någon som har den kompetensen? Eller är jag fel ute?

De mest grundläggande principerna inom ekologin verkar flera av våra beslutsfattare sakna. Varför ska vi bevara biologisk mångfald? Det fanns en gång ett uttalande frå en professor som sa att mänskligheten klarar sig på 10 arter och javisst det stämmer, men för hur länge då? Om några av dessa arter är beroende av varandra och interagerar/lever i symbios med varandra vad händer då om en faller ifrån? Jo hela systemet riskerar att haverera.

Låt oss ta till oss den kunskap som finns och värna om allt det som gör att naturen får behålla sina höga värden, det kan röra sig om allt från ekologiska kanelbullar till bågjakt.

2011-12-01

Meditativ aktivitet

Filed under: bågjakt,blandat — Tags: , , — Dan Andersson @ 13:43

Ibland kan det bli för mycket av det goda, eller onda, det finns ju en del att kämpa mot i dessa biologiskt analfabetiska dagar. Att vara arbetslös i flera månader för att därefter helt plötsligt stå med 3 jobb i luften samtidigt. Då kan vem som helst falla ifrån och tycka att det blir för mycket. Min medicin i det läget är att antingen sätta sig i skogen på en stubbe och bara lyssna på tystnaden (under förutsättning att det finns någon tystnad…) under tiden kommer det alltid fram någon fågel eller annat som kan beskådas. Eller så tar man en tur på bågskyttebanan och försöker att fokusera så mycket det går, det är också en effektiv avkoppling. Foto: Ulven.

avkoppling för alla åldrar och kön.

2011-08-10

Bågskytte

Filed under: blandat,fåglar — Tags: , — Dan Andersson @ 04:44

Kontrollera alltid buttarna och tavlorna på sommaren innan man sätter igång att skjuta, det kan finnas trädkrypare som häckar mellan själva tapeten och tavlan. Trädkrypare häckar normalt bakom barkflagor som håller på att lossna från gamla granar etc. En bågskyttetavla efterliknar detta på ett mycket bra sätt enligt trädkryparna. Vad gör man då om man upptäcker att det finns ett bo bakom tapeten? Jo man lägger en stock över det målet så att inga andra skjuter på den tavlan, och informerar alla andra skyttar, även i andra klubbar så att häckningen kan lyckas. En trädkrypare ligger på ägg ca 20-25 dygn sedan tar det någon vecka innan ungarna är ur boet och när så skett kan man avlägsna boet, men det finns en risk att de kan häcka 1 gång till och då får man upprepa proceduren.

nyligen invigd tavla men håll koll! foto: Ulven

och såhär ser en trädkrypare ut

Older Posts »