Dan Andersson

2012-04-05

Kompensationen som blev en – groda!

När man byggde bussgaraget i Majroskogens utkant förstörde man inte bara för vanlig groda, mindre vattensalamander, vattensnok mm. Man förstörde även den konnektivitet med Hanvedenkilen som Majroskogen utgjort. Istället för ett bussgarage hade här kunnat vara en större våtmark med ganska hög biologisk mångfald. Jag minns den här våtmarken vid Majroskogen från det att jag gick på högstadiet under senare delen av 70-talet. Då gick vi dit för att fånga mindre vattensalamander till biologilektionen i gubbängsskolan. På den tiden var det mycket gott om salamandrar, som med tiden försvunnit, inte pga att folk har samlat utan snarare att själva våtmarksdelen hela tiden krympt i storlek. På bildfigur1 kan man se hur det såg ut året innan bygget i den mindre lekplatsen, ganska gott om grodrom.

Bildfigur1 året innan i den minsta lekplatsen

När man satte igång med själva garagebygget skulle man även göra en kompensation för de förlorade groddammar som redan fanns, här lekte 1000 tals grodor fördelat på minst 5 olika dammar. När man så småningom kom igång med själva bygget mitt under brinnande grodlek, sprängde man i den damm där det lekte flest grodor, varför? Kunde man inte ha väntat tills de lekt färdigt? Kompensationen som man då gjorde bestod i två grävda dammar som till en början såg ganska bra ut, men man tänkte inte riktigt på de hydrgeologiska förhållanden som råder i området och de grävda dammarna torkade snabbt ur medan på byggområdet fanns ett hål som trots stor exponering av solen alltjämt höll mycket vatten, men där fick ju inte grodorna vara.. Nu är det så att grodor inte bryr sig om var de får vara eller inte, de tar sig dit där det är bäst att vara groda. Det första året kom det i alla fall en del grodor för att leka och det lades en del rom. Se bildfigur2.

Lekande grodor.

När sedan leken avslutats och ynglen utvecklats tar syret slut ganska fort eftersom det är total avsaknad av växtlighet i dammarna och vattnet blir så grumligt att inte mycket kan leva där. När jag var förbi 4/4 fanns bara en groda kvar, och för ett par veckor sedan låg där tre döda grodor som nu skickats till SVA för analys. Kanterna på dammarna är dessutom för branta och tillflödena har runnit åt fel håll… Nu har ändå lokala förmågor gjort en liten förändring som inneburit att vattnet ligger kvar lite längre vilket är bra. Såhär ser det ut idag vid den ena dammen.se figur3.

En grodfri damm med mycket slam...

Och såhär såg det ut en vecka senare.

Nu kan vi istället för en massa tråkigheter berätta om en kompensation som har fungerat, problemet är bara att grodorna försvann för flera år sedan. Gökdalsdammen där man upprättade en gasblandningsanläggning i ett våtmarksområdet med en natura2000 art samt ett antal rödlistade arter och signalarter. Som kompensation gjordes då en groddamm som blev rätt lyckad se fig4 svämområde. Man skulle också göra en torrbacke med torrbacksflora eftersom mindre blåvinge samt ett flertal andra fjärilsarter sett där men den backen har vi inte sett någonting av ännu. Har just fått reda på att en vanlig groda blivit sedd vid den nya dammen i gökdalen!.

Svämområde mot Örbyleden

Själva fördämningen tar sitt vatten från Gökdalens våtmark och behåller det under längre tid beroende på stor avsmältningen varit. Kanterna är inte alls branta och här är djupet inte så stort som i Majroskogens groddammar. Se bildfig5

Bildfig5 den grävda dammen i Gökdalen

Vad har vi då lärt oss av detta? Det kanske inte alltid är så dumt att ha ett ordentligt samråd och en öppen dialog med de som har spetskompetensen och på plats få visa vad som behöver göras. Samarbete är aldrig dumt.

2012-03-29

Kräppla

Filed under: blandat,debatt,natur,naturvård,Uncategorized — Tags: , — Dan Andersson @ 02:07

Idag skall det tas ett beslut i frågan om Kräppla ska exploateras med bostäder eller ej. Detta området har så höga naturvärden att det borde biotopskyddas, ändå förekommer att folk har motorsågskurser i området och fullständigt demolerar höga naturvärden. Jag trodde att vi blivit klokare med tiden men det ser inte så ut, när inte ens politiker och beslutsfattare kan förstå värdet av den biologiska mångfalden. Jag kan förklara i väldigt kort drag: det fanns en gång en professor som påstod att mänskligheten klarar sig på 10 arter och det stämmer faktiskt. Men för hur lång tid då? Om vi tänker oss att några av dessa arter interagerar med varandra och är en smula beroende av varandra, ja då blir detta ekosystem med våra 10 arter mycket känsligt, för vad händer om 1 eller 2 av dessa arter dör ut pga sjukdom eller något annat? Jo då drar de med sig de andra arterna också och vips så har vi ett kollapsat ekosystem. Då dör vi. DÄRFÖR är biologisk mångfald viktigt och om vi i dagsläget med den kunskap vi har inte kan hålla kvar eller utveckla den biologiska mångfalden, ja då ser det rätt illa ut.

2012-02-02

Jaktfalken och fjälljakten

Filed under: debatt,fåglar,jakt,natur,Uncategorized — Tags: , , — Dan Andersson @ 06:45

När den “fria” jakten på kronans mark i de svenska fjällen släpptes kom en massa domedagsprofeter som menade att man skulle skjuta så mycket ripa att jaktfalkens existens hotades. Efter att ha läst en del av boken “på vildetds vilkår” av Heribert Kalchreuter inser jag att det hela är ganska komplicerat. I denna bok refereras till ett ganska stort antal undersökningar av flera viltforskare vilkas arbeten verkar rätt välunderbyggda. Det man i stort kommer fram till är att hos de flesta arter spelar jakten i sig ganska liten roll som populationsreglerande faktor i och med att jakten tar en mycket liten del av den naturliga dödligheten som äger rum i en population. Det finns ganska många populationsreglerande faktorer förutom människan, den naturliga predationen tar sitt, sjukdomar och svält tar flest.

Vad hände då med jaktfalkarna såhär ca15 år efter starten? Ingenting, förutom att man för några år sedan noterade rekordkullar bland jaktfalkarna, alltså måste det finnas fler faktorer än bara jakten. Jakten brukar ju också vara som sådan att om det varit mycket bra förutsättningar för riporna så blir det gott om ripa med stora kullar på hösten och då skjuter man fler än om det varit en säsong med dålig kläckning etc beroende på väder och vind. Såhär kommer det att hålla på hela tiden tills någon annan kanske oförväntad faktor kommer och decimerar antalet ripor och därmed falkar eller om det blir blyförgiftning av att jakfalk ätit skadeskjuten ripa, men det antalet kommer sannolikt vara ganska konstant lågt skulle jag tro. Många faktorer är det i alla fall att ta hänsyn till. Och absolut inte helt okomplicerat.

Det berömda jaktfalksredet i Fulufjäll

2011-09-28

Dvärgbandmask

Filed under: natur,svamp — Tags: , , — Dan Andersson @ 05:17

Hösttider innebär svamptider vilket får en att tänka på rävens dvärgbandmask, hur farlig är den? Att den är farlig vet vi ju redan men hur stor är risken att vi kan få den i oss? Varför får vi veta så lite från SVA, det är ju knäpptyst i media om detta. Svininfluensan får betydligt större utrymme och jag såg häromdagen i en tidning att resurserna för SVA att göra kontroller på rävar är slut. Man kan inte ta emot fler rävar för undersökning vilket kommer att innebära en större osäkerhet i bandmaskens utbredning. Här kan man läsa lite mer om den: http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Zoonoser/Ravens-dvargbandmask/

trattkantareller förhopningsvis utan bandmask

Hur många människor är det som plockat svamp i år?

2011-08-10

Bågskytte

Filed under: blandat,fåglar — Tags: , — Dan Andersson @ 04:44

Kontrollera alltid buttarna och tavlorna på sommaren innan man sätter igång att skjuta, det kan finnas trädkrypare som häckar mellan själva tapeten och tavlan. Trädkrypare häckar normalt bakom barkflagor som håller på att lossna från gamla granar etc. En bågskyttetavla efterliknar detta på ett mycket bra sätt enligt trädkryparna. Vad gör man då om man upptäcker att det finns ett bo bakom tapeten? Jo man lägger en stock över det målet så att inga andra skjuter på den tavlan, och informerar alla andra skyttar, även i andra klubbar så att häckningen kan lyckas. En trädkrypare ligger på ägg ca 20-25 dygn sedan tar det någon vecka innan ungarna är ur boet och när så skett kan man avlägsna boet, men det finns en risk att de kan häcka 1 gång till och då får man upprepa proceduren.

nyligen invigd tavla men håll koll! foto: Ulven

och såhär ser en trädkrypare ut

Older Posts »