Dan Andersson

2012-11-19

Riksföreningen för hänsynsfull jakt

Filed under: bågjakt,debatt,jakt,naturvård,Uncategorized — Tags: , — Dan Andersson @ 15:08

Ja så heter en förening som säger sig vilja ha en mer human jakt. I själva verket vill de förbjuda jakt helt och hållet i alla fall när man lyssnar på deras argumentation i många jaktfrågor. Visst finns det en del som kan diskuteras i jakten, ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Men varför ger man sig in i en argumentation när man till synes verkar sakna allt vad kunskap heter i ett ämne? Så tycks vara fallet när det diskuteras bågjakt inom dessa kretsar. Jag har själv lyssnat på dessa människors diskuterande när det kommer till bågjakt och de verkar sakna precis all kunskap som är möjlig för vem som helst att inhämta. Om vi tar en sak som de argumenterar hårt för så är det precisionen i dagens pilbågar, de hävdar med bestämdhet att det inte finns någon precision i detta vapen. Ok vi kan titta på en bild med en papperstavla som man använder vid vanligt fältskytte med pilbåge. Pilarna i denna bild är skjutna från 22 meter, alltså längre än det man brukar ange som medelavstånd vid bågjakt som är 18 meter. Dessa pilar är 3 helt olika vad anbelangar vikt, fjädring, spine och balans.

Tvättbjörnsfigur

Ja ni ser själva vad beträffar precisionen i detta vapen. Det finns en mängd fördelar med bågjakten, bla sprider den inget bly i naturen, den känns mer rättvis då den ger djuren en mer fair play, fler jägare kan få plats på samma mark, och risken för att någon annan ska komma till skada vid ett vådaskott är obefintlig. Ett argument som man brukar ta upp från motståndare är att det skulle ge så stor skadeskjutning, vilket är direkt felaktigt. De undersökningar jag tittat på har inte större skadeskjutningsfrekvens än det med kulvapen. En veterinär påstår att det skulle göra ondare att bli skjuten med en pil än med en kula, jag vill hävda det motsatta, eftersom mindre antal synapser och aktionspotentialer uppkommer. Det är ju det som får fibrinbildningen att sätta igång vilket får artärerna att börja spasma och dra ihop sig vid ett skott med en kula. Vid ett skott med en pil som skär av artärerna med ett rakblad uppkommer inte dessa spasmer och en snabbare urblödning kan då ske.

Hur ser det ut med bågjakten över världen då? Nordamerika har alltid haft bågjakt och som bågjägare får man i många stater en längre jakttid än de med kulvapen. I sydafrika bla finns områden som bara har bågjakt, och många andra länder i Afrika har denna jaktform. I Australien har man bågjakt och likaså i Nya Zeeland. I Europa är det flera länder som insett det positiva med denna jaktform och närmast oss har man bågjakt i Finland, på Åland, och i Danmark har man haft bågjakt ganska många år nu med positiva erfarenheter av det. Snart är det bara vi kvar och det är nog hög tid att även Sverige får ta del av denna ur många vinklar positiva jaktform.

2012-04-05

Kompensationen som blev en – groda!

När man byggde bussgaraget i Majroskogens utkant förstörde man inte bara för vanlig groda, mindre vattensalamander, vattensnok mm. Man förstörde även den konnektivitet med Hanvedenkilen som Majroskogen utgjort. Istället för ett bussgarage hade här kunnat vara en större våtmark med ganska hög biologisk mångfald. Jag minns den här våtmarken vid Majroskogen från det att jag gick på högstadiet under senare delen av 70-talet. Då gick vi dit för att fånga mindre vattensalamander till biologilektionen i gubbängsskolan. På den tiden var det mycket gott om salamandrar, som med tiden försvunnit, inte pga att folk har samlat utan snarare att själva våtmarksdelen hela tiden krympt i storlek. På bildfigur1 kan man se hur det såg ut året innan bygget i den mindre lekplatsen, ganska gott om grodrom.

Bildfigur1 året innan i den minsta lekplatsen

När man satte igång med själva garagebygget skulle man även göra en kompensation för de förlorade groddammar som redan fanns, här lekte 1000 tals grodor fördelat på minst 5 olika dammar. När man så småningom kom igång med själva bygget mitt under brinnande grodlek, sprängde man i den damm där det lekte flest grodor, varför? Kunde man inte ha väntat tills de lekt färdigt? Kompensationen som man då gjorde bestod i två grävda dammar som till en början såg ganska bra ut, men man tänkte inte riktigt på de hydrgeologiska förhållanden som råder i området och de grävda dammarna torkade snabbt ur medan på byggområdet fanns ett hål som trots stor exponering av solen alltjämt höll mycket vatten, men där fick ju inte grodorna vara.. Nu är det så att grodor inte bryr sig om var de får vara eller inte, de tar sig dit där det är bäst att vara groda. Det första året kom det i alla fall en del grodor för att leka och det lades en del rom. Se bildfigur2.

Lekande grodor.

När sedan leken avslutats och ynglen utvecklats tar syret slut ganska fort eftersom det är total avsaknad av växtlighet i dammarna och vattnet blir så grumligt att inte mycket kan leva där. När jag var förbi 4/4 fanns bara en groda kvar, och för ett par veckor sedan låg där tre döda grodor som nu skickats till SVA för analys. Kanterna på dammarna är dessutom för branta och tillflödena har runnit åt fel håll… Nu har ändå lokala förmågor gjort en liten förändring som inneburit att vattnet ligger kvar lite längre vilket är bra. Såhär ser det ut idag vid den ena dammen.se figur3.

En grodfri damm med mycket slam...

Och såhär såg det ut en vecka senare.

Nu kan vi istället för en massa tråkigheter berätta om en kompensation som har fungerat, problemet är bara att grodorna försvann för flera år sedan. Gökdalsdammen där man upprättade en gasblandningsanläggning i ett våtmarksområdet med en natura2000 art samt ett antal rödlistade arter och signalarter. Som kompensation gjordes då en groddamm som blev rätt lyckad se fig4 svämområde. Man skulle också göra en torrbacke med torrbacksflora eftersom mindre blåvinge samt ett flertal andra fjärilsarter sett där men den backen har vi inte sett någonting av ännu. Har just fått reda på att en vanlig groda blivit sedd vid den nya dammen i gökdalen!.

Svämområde mot Örbyleden

Själva fördämningen tar sitt vatten från Gökdalens våtmark och behåller det under längre tid beroende på stor avsmältningen varit. Kanterna är inte alls branta och här är djupet inte så stort som i Majroskogens groddammar. Se bildfig5

Bildfig5 den grävda dammen i Gökdalen

Vad har vi då lärt oss av detta? Det kanske inte alltid är så dumt att ha ett ordentligt samråd och en öppen dialog med de som har spetskompetensen och på plats få visa vad som behöver göras. Samarbete är aldrig dumt.

2012-03-29

Kräppla

Filed under: blandat,debatt,natur,naturvård,Uncategorized — Tags: , — Dan Andersson @ 02:07

Idag skall det tas ett beslut i frågan om Kräppla ska exploateras med bostäder eller ej. Detta området har så höga naturvärden att det borde biotopskyddas, ändå förekommer att folk har motorsågskurser i området och fullständigt demolerar höga naturvärden. Jag trodde att vi blivit klokare med tiden men det ser inte så ut, när inte ens politiker och beslutsfattare kan förstå värdet av den biologiska mångfalden. Jag kan förklara i väldigt kort drag: det fanns en gång en professor som påstod att mänskligheten klarar sig på 10 arter och det stämmer faktiskt. Men för hur lång tid då? Om vi tänker oss att några av dessa arter interagerar med varandra och är en smula beroende av varandra, ja då blir detta ekosystem med våra 10 arter mycket känsligt, för vad händer om 1 eller 2 av dessa arter dör ut pga sjukdom eller något annat? Jo då drar de med sig de andra arterna också och vips så har vi ett kollapsat ekosystem. Då dör vi. DÄRFÖR är biologisk mångfald viktigt och om vi i dagsläget med den kunskap vi har inte kan hålla kvar eller utveckla den biologiska mångfalden, ja då ser det rätt illa ut.

2012-03-08

Vem är naturen till för?

Filed under: blandat,debatt,naturvård,Uncategorized — Tags: , — Dan Andersson @ 04:44

Miljöborgarrådet Per Ankersjö gick för ett tag sedan ut med en del utspel om Årstaholmar och vips var debatten om naturvärden igång. Ett av utspelen lät ungefär såhär: “Vem är naturen till för? Oss människor eller djuren?” Han menar på att djuren göre sig icke besvär, naturen är till för oss människor… Han kallade oss ekologer för ekologister och tyckte väl att vi var rabiater som vill bevara allting som har en skogsstämpel på sig. Det Per inte riktigt har tänkt på är att djur och växter tillhör naturen, de är en del av den. Det jag nu undrar är om det är så bra att någon som är i total avsaknad av kunskap i ett ämne verkligen ska kunna besluta i ämnen som dessa? Saknar man kunskap bör man väl överlåta besluten till någon som har den kompetensen? Eller är jag fel ute?

De mest grundläggande principerna inom ekologin verkar flera av våra beslutsfattare sakna. Varför ska vi bevara biologisk mångfald? Det fanns en gång ett uttalande frå en professor som sa att mänskligheten klarar sig på 10 arter och javisst det stämmer, men för hur länge då? Om några av dessa arter är beroende av varandra och interagerar/lever i symbios med varandra vad händer då om en faller ifrån? Jo hela systemet riskerar att haverera.

Låt oss ta till oss den kunskap som finns och värna om allt det som gör att naturen får behålla sina höga värden, det kan röra sig om allt från ekologiska kanelbullar till bågjakt.

2011-08-25

Tallticka eller grovticka

Filed under: naturvård,Uncategorized — Tags: — Dan Andersson @ 10:30

I Uppsala på ett ställe som nyligen inventerats växte på en tall, en underlig ticka som jag inte riktigt kände igen men det kan nog inte vara annat än en tallticka. I område skall det byggas nya bostäder och jag var ut med byggherren för att visa de naturvärden som finns. De var mycket tillmötesgående och markerade alla tallar med tallticka så att de kunde sparas för framtiden, jättebra.

tallticka

Older Posts »