Dan Andersson

2010-12-04

Gratis julgranar åt folket!

Filed under: naturvård — Tags: , , — Dan Andersson @ 04:03

Såg på nyheterna igår om granar i Göteborg som någon ringbarkat för att ta död på dem. I inslaget ondgjorde sig en parkskötare över tilltaget och visade reporten runt i området. Flera tusen granar hade blivit ringbarkade enligt parkskötaren. Jag tycker att den som gjort detta borde få ett naturvårdspris av något slag, ska förklara varför. Granen har under de senaste 2-300 åren spridit sig kraftigt över landet, framförallt beroende på två orsaker, dels är vi mycket duktiga på att släcka skogsbränder. När det brann för över hundra år sedan brann det ordentligt och en gran klarar inte en skogsbrand lika bra som en tall eftersom de har betydligt tunnare bark. Vi har också genom att plantera gran på alla möjliga biotoper skapat en grogrund för granen att ta över där andra trädslag tidigare funnits. Granen håller inte heller lika bra för en storm eftersom rötterna ligger väldigt ytligt till skillnad från tallen som skjuter en pålrot betydligt djupare. Vilket då betyder att stormar är bra för mångfalden, men varför envisas man med att plantera gran när man från naturvårdshåll redan på 60-talet efter den första riktigt stora stormen varnade för att granarna kommer att åka i backen?

Granen är det träslag som håller lägst diversitet på den biologiska sidan, men man kan inte avverka all gran rakt av därför att till skillnad från oss människor blir även granar precis som andra träd värdefullare ju äldre de blir och en riktigt gammal gran kan ha flera arter av signalvärde, tex trådticka, brandticka, granticka, mfl. Hur ska man då hantera granbestånden? Det allra bästa är alltså att bevara de gamla granarna som finns och procentuellt avverka yngre granar, ungefär såhär: granar 80 år och äldre= allt sparas, 50-80 år= 75% avverkas, 30-50 år= 90% avverkas, 0-30 år allting avverkas. På det sätter skulle vi få en ökad mångfald i de skogar där granen alltmer tar över trädslag som ek, hassel, lind, lönn, ask, alm mfl.

Vilka djur tycker om granen då? Tex korsnäbbar, ekorrar, hackspettar (treåig hackspett ringbarkar gran för att få ut kådan) men annars är det väldigt få arter som är beroende av gran till skillnad från ek där ett tusental arter är beroende av eken. Allt detta sammantaget förutom att granen snabbt konkurrerar ut andra trädslag gör att man borde i naturvårdsplaneringen få ett ökat uttag av gran och varför inte gratis julgranar åt folket!? Då får man ju så att säga två flugor i en smäll.

gran med korsnäbbar, bändel och mindre

2010-08-13

Några insekter i Skåne.

Filed under: naturvård — Tags: , , , — Dan Andersson @ 07:29

I Skåne finns en hel del intressant och roligt att se, både insekter, växter,  fåglar och däggdjur. Det blev några bilder på lite fjärilar mm under en vistelse där nyligen. I Skåne verkar det lika dåligt med naturvårdsbiologarbeten som hemma i Stockholm. Jag vet inte hur mycket mer hotad den värdefulla naturen är i Skåne om man jämför med Stockholm, det exploateras för fullt överallt och Malmö är nog inget undantag. Limhamns kalkbrott är ett ställe där man brutit kalksten länge och som idag hyser en mängd intressanta och rara växter, och det området har fått skyddsstatus istället för att man exploaterar. Limhamn är även en mycket bra fjärilslokal där jag bla såg rödfläckig blåvinge. Vid den ekologiska forskningsstationen vid Krankesjön, Stensoffa hade vi kartfjäril och myskbock mm. Vid Benestads backar som även besöktes under biogeoutbildningen hade vi även backvisslare. Vattnet i Öresund däremot verkar inte så rent, Linnea blev dålig efter en kallsup, kräktes och fick feber.

2010-07-28

Algblomning

Filed under: debatt,naturvård — Tags: , — Dan Andersson @ 15:37

Hörde på nyheterna att algblomningen är i full gång i Östersjön. Lyssnade de inte på Fredrik Reinfeldt vid förra valet? Han har ju sagt att det inte finns någon algblomning, det är ett överdrivet problem enligt honom. Han sa så i DN vid förra valet, Fredrik måste väl ha massor av kunskap och erfarenhet av marinekologi? Eller är det nåt lurt här? Som vanligt har politikerna visat framfötterna och för att klara skinnet eller åtminstone försökt att rädda det som är kvar av deras hud så sopar de problemet under mattan. Varför vill de inte satsa på att rädda det som finns kvar av Östersjön? Rätta till kväve/fosfor balansen? De kanske inte vet vad det betyder….

2010-06-27

Slåttermarker i västsverige

Filed under: natur,naturvård — Tags: , , , — Dan Andersson @ 02:25

Onsdagen den 23:e gjorde jag en snabbvisit över dagen i trakterna kring Alingsås för att kalibrera mig med några naturvårdskollegor, vi skulle se hur jämspelta vi var i bedömningarna av naturvärden. Vi hade lite tur och träffade på två inventerare från länsstyrelsen som visade oss på späd ögontröst som har blivit riktigt ovanlig i sydsverige.

späd ögontröst

Jag fick även turen att få se slåttergubbe som också den minskat överlag varteftersom slåttermarkerna minskat i areal. Slåttergubben är verkligen en vacker blomma vilken vore bra om vi fick tillbaks på flera håll.

slåttergubbe

Vi såg även en hel del andra roliga arter, och det som var kul för mig som kommer från den östra delen av landet var alla frullanior, både klippfrullania och hjälmfrullania var vanliga här och det är de inte i stockholmstrakten. På deras hässlen fanns mängder med krusulota men inga hasseltickor som vi har, det fanns heller inte så mycket läderskål som vi har. Vi hittade almlav på ask vilken har ett högt signalvärde och signalerar lång kontinuitet på gamla ädellövträd, det har alltså funnits gamla ädellövträd under lång tid i området. En givande dag var det!

2010-06-25

Sveriges mest sällsynta djur

Eller ett av dem i alla fall. Veronikanätfjärilen har minskat katastrofalt i antal under en 15-20 årsperiod och finns nu bara kvar på en lokal i hela landet (om inte länsstyrelsen mörkar någon annan förekomst). När fjärilar minskar så här kraftigt i antal är det fler faktorer som spelar in. För just veronikanätfjäril handlar det nog inte så mycket om att värdväxten minskat i antal eftersom det finns mycket gott om teveronika, det handlar nog mer om hur vi sköter våra marker.

Vi hade även en del andra rara fjärilar som synes.

« Newer PostsOlder Posts »