Dan Andersson » debatt

Jaktfalken och fjälljakten

Dan Andersson — Thu, 02 Feb 2012 10:45:03 +0000

När den “fria” jakten på kronans mark i de svenska fjällen släpptes kom en massa domedagsprofeter som menade att man skulle skjuta så mycket ripa att jaktfalkens existens hotades. Efter att ha läst en del av boken “på vildetds vilkår” av Heribert Kalchreuter inser jag att det hela är ganska komplicerat. I denna bok refereras till ett ganska stort antal undersökningar av flera viltforskare vilkas arbeten verkar rätt välunderbyggda. Det man i stort kommer fram till är att hos de flesta arter spelar jakten i sig ganska liten roll som populationsreglerande faktor i och med att jakten tar en mycket liten del av den naturliga dödligheten som äger rum i en population. Det finns ganska många populationsreglerande faktorer förutom människan, den naturliga predationen tar sitt, sjukdomar och svält tar flest.

Vad hände då med jaktfalkarna såhär ca15 år efter starten? Ingenting, förutom att man för några år sedan noterade rekordkullar bland jaktfalkarna, alltså måste det finnas fler faktorer än bara jakten. Jakten brukar ju också vara som sådan att om det varit mycket bra förutsättningar för riporna så blir det gott om ripa med stora kullar på hösten och då skjuter man fler än om det varit en säsong med dålig kläckning etc beroende på väder och vind. Såhär kommer det att hålla på hela tiden tills någon annan kanske oförväntad faktor kommer och decimerar antalet ripor och därmed falkar eller om det blir blyförgiftning av att jakfalk ätit skadeskjuten ripa, men det antalet kommer sannolikt vara ganska konstant lågt skulle jag tro. Många faktorer är det i alla fall att ta hänsyn till. Och absolut inte helt okomplicerat.

Det berömda jaktfalksredet i Fulufjäll

Jonas Sjöstedt och jakten

Dan Andersson — Fri, 27 Jan 2012 20:39:13 +0000

Jonas Sjöstedt som nytillträdd vänsterpartiledare har uttalat sig mycket negativt om bågjakt och jag undrar på vilka grunder? När man försöker få tag på dem för att ställa frågan rakt på ter det sig lika lätt som att åka tåg till månen… Om vänsterpartiet skall ha en miljögloria över sig får de nog tänka om i bågjaktsfrågan, eller varför är de i så fall emot en jaktform där det inte förekommer något bly eller koppar? VILL de ha jaktformer som sprider tungmetaller runt ikring sig? Jag förstår inte resonemanget om det inte bara handlar om ett felaktigt trevande efter röster. En jaktform som har flera miljoner utövare världen över och där man i undersökning efter undersökning visar på efffektiviteten i jaktvapnet som sådant och att det inte har fler skadeskjutningar än andra jaktformer, snarare färre. De djuretiska kraven uppfylls med råge samt att de ekologiska fördelarna talar i klarspråk. Är det inte då mycket dumt att i total avsaknad av kunskap i ämnet uttala sig negativt? Jag vill se någon med erfarenhet av jakt med pil och båge uttala sig men ingen i detta landet som sitter i beslutsfattande organ verkar ha någon som helst erfarenhet i ämnet. Uselt tycker jag.

Nu har jag hittat rätt mailadress till Sjöstedt och hoppas på ett svar som ger mig möjlighet att ha ett möte med hela deras partistyrelse och kanske framförallt den som är jaktpolitisk talesman, så de får en insikt i hur jakten med pil och båge fungerar. Kanske kan de också tänka sig att få en insikt i blyproblematiken och vad man bör ta hänsyn till där. Arbetet finns ju på jordbruksverket men även att tankas hem på denna sida under publikationer.

Har nu fått svar av Jonas och han bollar frågan vidare till Jens Holm som är talesperson i jaktfrågor inom vänsterpartiet, hoppas jag kan få en möjlighet att föra fram lite kunskap i dessa ämnen.

Gökdalsdammen efter bygget av gasanläggningen

Dan Andersson — Fri, 15 Apr 2011 09:21:28 +0000

Man kan väl konstatera att upplevelsen av gökdalens våtmarksanläggning nästintill försvunnit i det buller och det enorma stål/betongmonument som uppförts precis i kanten av våtmarken. Naturen tycks för vissa människor totalt sakna värde, vilket både detta och ett otal andra byggnationer i den förortsnära naturen klart visar. Det finns hur många exempel som helst på byggnader som inkräktat på höga naturvärden. Men det kanske är så att det är ett naturligt val för många att bortse från naturvärden? Undrar hur de skulle reagera om man gjorde tvärtom? Man skulle till exempel jämna stadshuset eller slottet med marken för att anlägga en park eller våtmark? Eller jämna både södermalm och östermalm med marken för att skapa värdefulla biotoper istället?

Om man tänker i dessa termer kanske man kan förstå att folk som känner sig beroende av att få koppla av i en natur med höga naturvärden faktiskt ilsknar till när de får se område efter område i deras närmiljö skövlas på allt vad naturvärden heter. Just därför tycker jag att det är en smula märkligt att det inte går att samarbeta bättre än man gör idag. Låt den som har erfarenhet och kunskap om naturen få vara med i besluten om var man ska bygga och kanske kan den personen också ge ett alternativ till annan bebyggelseplats.

Skötseln av naturreservaten i Stockholm får underkänt

Dan Andersson — Tue, 15 Feb 2011 07:38:22 +0000

Såg på lokala nyheterna ABC nytt att våra naturreservat i huvudstaden är kraftigt eftersatta i sin skötsel och att exploatering i närområden hotar reservatens värden. Som ett exempel tog man södra järvafältet och det kulturreservat som finns där. Jag är mycket väl insatt i det området eftersom jag har gjort häckfågeltaxeringen vid skogvaktarkärret och Hästa groddamm. Jag kan utan vidare hålla med om det som sades i inslaget, men till en början kan vägbygget vid skögvaktarkärret ha en positiv inverkan på häckande arter som stenskvätta, sädesärlor mfl och förra året häckade tofsviporna där men de blev hela tiden störda av den verksamhet som pågick där. Hur det kommer att bli när bygget väl är klart kan vi nog redan nu förutspå, betydligt mindre med arter kommer det att bli. Det känsligaste i just detta området är den stora betesäng som finns i direkt anslutning till bygget, där häckar bla ängspiplärka.

Vad kommer nu allt detta att resultera i? Jag tror att Stockholm inte kommer att vara lika “artigt” som det tidigare varit och våra naturvärden riskerar att i det långa loppet gå förlorade om man inte gör något nu. Jag vet ju själv hur illa ställt det är, efter att ha utbildat mig på biogeolinjen och läst dessa ämnen i 3,5 år men därefter endast haft sporadiska inventeringsuppdrag så inser man att man valt fel branch om man vill ha ett arbete som man kan försörja sig på…

Kolla inslaget här:

http://svt.se/2.33538/1.2326258/tva_av_atta_naturreservat_godkanda

Snöröjning

Dan Andersson — Sat, 12 Feb 2011 18:49:36 +0000

Förra året var en tuff vinter för snöröjarna, de tjänade massor med pengar, men det kanske inte blev så värst bra röjt på sina ställen. I år är det ännu värre. Övergångsställen, cykel och gångvägar, trotoarer, i stort sätt alla ställen där folk behöver ta sig fram gåendes ligger det snömassor i parti och minut. Stadens tjänstemän har ännu inte riktigt greppat det här med våtmarksanläggningar som renar dagvatten från diverse smutsiga partiklar utan istället dumpar man snön i stora högar där det, när det smälter kommer att rinna ner i kulvertledda dagvattenledningar, helt orenat till våra sjöar. En tjänsteman tyckte inte att det var så farligt att man dumpade snön rakt ut i mälaren dvs samma sjö där vi tar vårt dricksvatten… Man kan nog säga att man inte alls från stockholms stad sida är förberedd när vintern väl kommer. Det är väl förståeligt att det kan bli kris någon gång, men varje år? Hur mycket har detta kostat staden och hur mycket har den bristfälliga halkbekämpningen kostat staten i form av sjukvårdskostnader när folk bryter ben och armar mm? Allt lidande som dessa människor fått stå ut med? Jag kan inte påminna mig att det var sådana här problem när gatukontoret hade snöröjningen men jag kanske har fel?