Dan Andersson

2010-04-16

Muddringen av sjön Magelungen.

Filed under: naturvård — Tags: , , — Dan Andersson @ 04:10

Sjöar växer igen naturligt vare sig de är oligotrofa, mesotrofa eller eutrofa (näringsfattiga, näringsrika) men det som händer i dagsläget är att flertalet sjöar växer igen fortare än normalt och det beror på allt orenat vatten som vi själva tillför sjöarna. Sjön Magelungen utgör inget undantag. Jag ska försöka förklara varför en muddring av Magelungen inte vore särskilt lyckad i dagsläget.

Om vi tänker oss att en sjö håller på att växa igen så beror det ju på en sak, det jag nyss skrev om, de är övergödda. Växterna i sjön tar upp de närsalter som tillförs vattnet, både kalium, kväve och fosfor, växterna fungerar alltså som ett reningsverk. Om man nu tar bort växtligheten utan att ha åtgärdat själva problemet-de skitiga tillflödena, kommer det vi kallar för redfieldkvoten (kväve-fosforbalansen) att skjuta i höjden, vi får alltså en ännu mer övergödd sjö. Detta kraftiga tillflöde med närsalter riskerar nu att ta sig längre ner i vattensystemen vilket innebär att fler åsystem och sjöar riskerar att drabbas av övergödning. Det finns ett ypperligt exempel på en muddring där fosforhalten steg kraftigt efter en muddring och det är sjön Trehörningen som ligger en bit upp ovanför Ågestasjön.

Det finns många exempel på bra dagvattenrening, titta på Alhagens våtmark utanför Nynäshamn, den borde kunna fungera som ett skolexempel på hur vi ska göra med våra tillflöden till sjöar. Här har man en lång process innan vattnet når Östersjön i det här fallet. Vattnet ska meandra långa sträckor och växtligheten ska ta upp de närsalter som kommer med vattnet. De fruktansvärda synder vi gjort med dagvattnet under 40-50-60 talen var att gräva ner dem i kulvertar innan de i spikraka led i skitigt tillstånd når sjön, vi måste ändra på det!

Oligotrofa sjöar är till sin natur relativt näringsfattiga till skillnad från våra eutrofa slättsjöar som ligger nära åkermark. Magelungen kan man säga är från början en oligotrof sjö som vi utsatt för hög belastning av närsalter och den kan man kalla mesotrof i dag. Ska man göra något åt den felaktiga tillförseln av närsalter till Magelungen idag måste man titta på de källor som förorenar och det är bla Snösätradiket och Kräppladiket, och från Högdalstopparna kommer en hel del närsalter men även gifter från vägar, bla oljor kolväten mm mm titta på det här upplaget vid Högdalstopparna så kanske ni förstår vad jag menar.

Tillflöde till Magelungen

I och med att det läcker ut en del gifter i sjön kommer också de att föras upp till vattenpelagialen och blandas ut med det övriga vattnet. Det finns ju en anledning till att man inte muddrar i Klara sjö, utanför den gamla porslinsfabriken i Gustavsberg, Idefjorden för att bara nämna några exempel. Det är helt enkelt bättre att giftet får ligga så still som möjligt så gör det i det här fallet minst skada. De vattenväxter som dessutom samlas vid ytan utgör även en mycket bra födoresurs under höststräcket för rastande änder. I Magelungen har man det högsta antalet rastande snatteränder i hela Stockholm, och snatteranden räknas till de mer sällsynta änderna även om den är på frammarsch. Vid ett och samma tillfälle hade jag själv över 70 rastande snatteränder, 50 tal bläsänder, skedand, stjärtand, kricka och förstås mängder med gräsänder. Under vårarna kan man ofta se årta i sjön.

Bläsänder mm i födosök bland de viktiga vattenväxterna

Änderna är bara en grupp med fåglar som kommer att påverkas negativt av en muddring, andra arter är tex skäggmes, vattenrall, brun kärrhök, häger, små och skäggdopping, fiskgjuse påverkas negativt eftersom vid en muddring kommer även siktdjupet att försämras. Förutom en negativ inverkan på fågellivet får man överlag även en negativ effekt på andra organismer, trollsländor, dykarbaggar, mm. Nu har man stoppat denna muddring och då vore det ju minst sagt önskvärt om man kunde lägga de 30 miljoner kronor som var tänkt för detta på åtgärder vid tillflödena till sjön samt kanske bygga ett fågeltorn istället, eller varför inte satsa på en informationskampanj så att folk som bor i regionen får lite mer grundläggande ekologiska kunskaper, eller varför inte anlägga en naturstig? Jag gjorde en åt Farsta stadsdelsförvaltning på Farstanäset och i Farsta strand, det tror jag ger mer åt den stora allmänheten.