Dan Andersson

2010-08-26

Hur är det ställt med östersjön egentligen?

Filed under: debatt — Tags: , , , — Dan Andersson @ 01:29

Rapport efter rapport om hur illa ställt det är med östersjön har kommit på löpande band nu under flera år, men finns det någon politiker från alliansen som reagerat på dessa rapporter? Det verkar inte så för ingenting händer i vanlig ordning. Det man från alliansens sida lyckats göra är att plocka bort 200 miljoner kronor som varit ämnade för naturvårdande åtgärder och lagt det på att köpa in skog, allt för att göra ett hastigt försök att uppfylla ett av 16 miljömål, men kommer det att lyckas? Näe 200 miljoner kronor är ingenting i skogssammanhang och när det handlar om naturvårdsåtgärder räcker inte de 200 miljonerna som var avsatta heller, det skulle snarare behövas uppemot 2 miljarder för att vi ska lyckas hindra den enorma förlusten av biologisk mångfald vi nu går igenom. Hur ska man lyckas få fram så mycket pengar? Det går inte, och under tiden kommer många arter i inlandet och ett antal arter i östersjön som  ejdrar, trutar, svanar och andra arter att försvinna från flera håll, allt medan östersjön blir än mer övergödd och B-vitaminbristen blir alltmer påtaglig, samtidigt som de som ska stå ansvariga för att vi klarar av att rädda östersjön slår ifrån sig allt ansvar och bara vill tjäna ännu mer pengar själva.

2010-06-27

Slåttermarker i västsverige

Filed under: natur,naturvård — Tags: , , , — Dan Andersson @ 02:25

Onsdagen den 23:e gjorde jag en snabbvisit över dagen i trakterna kring Alingsås för att kalibrera mig med några naturvårdskollegor, vi skulle se hur jämspelta vi var i bedömningarna av naturvärden. Vi hade lite tur och träffade på två inventerare från länsstyrelsen som visade oss på späd ögontröst som har blivit riktigt ovanlig i sydsverige.

späd ögontröst

Jag fick även turen att få se slåttergubbe som också den minskat överlag varteftersom slåttermarkerna minskat i areal. Slåttergubben är verkligen en vacker blomma vilken vore bra om vi fick tillbaks på flera håll.

slåttergubbe

Vi såg även en hel del andra roliga arter, och det som var kul för mig som kommer från den östra delen av landet var alla frullanior, både klippfrullania och hjälmfrullania var vanliga här och det är de inte i stockholmstrakten. På deras hässlen fanns mängder med krusulota men inga hasseltickor som vi har, det fanns heller inte så mycket läderskål som vi har. Vi hittade almlav på ask vilken har ett högt signalvärde och signalerar lång kontinuitet på gamla ädellövträd, det har alltså funnits gamla ädellövträd under lång tid i området. En givande dag var det!

2010-04-16

Muddringen av sjön Magelungen.

Filed under: naturvård — Tags: , , — Dan Andersson @ 04:10

Sjöar växer igen naturligt vare sig de är oligotrofa, mesotrofa eller eutrofa (näringsfattiga, näringsrika) men det som händer i dagsläget är att flertalet sjöar växer igen fortare än normalt och det beror på allt orenat vatten som vi själva tillför sjöarna. Sjön Magelungen utgör inget undantag. Jag ska försöka förklara varför en muddring av Magelungen inte vore särskilt lyckad i dagsläget.

Om vi tänker oss att en sjö håller på att växa igen så beror det ju på en sak, det jag nyss skrev om, de är övergödda. Växterna i sjön tar upp de närsalter som tillförs vattnet, både kalium, kväve och fosfor, växterna fungerar alltså som ett reningsverk. Om man nu tar bort växtligheten utan att ha åtgärdat själva problemet-de skitiga tillflödena, kommer det vi kallar för redfieldkvoten (kväve-fosforbalansen) att skjuta i höjden, vi får alltså en ännu mer övergödd sjö. Detta kraftiga tillflöde med närsalter riskerar nu att ta sig längre ner i vattensystemen vilket innebär att fler åsystem och sjöar riskerar att drabbas av övergödning. Det finns ett ypperligt exempel på en muddring där fosforhalten steg kraftigt efter en muddring och det är sjön Trehörningen som ligger en bit upp ovanför Ågestasjön.

Det finns många exempel på bra dagvattenrening, titta på Alhagens våtmark utanför Nynäshamn, den borde kunna fungera som ett skolexempel på hur vi ska göra med våra tillflöden till sjöar. Här har man en lång process innan vattnet når Östersjön i det här fallet. Vattnet ska meandra långa sträckor och växtligheten ska ta upp de närsalter som kommer med vattnet. De fruktansvärda synder vi gjort med dagvattnet under 40-50-60 talen var att gräva ner dem i kulvertar innan de i spikraka led i skitigt tillstånd når sjön, vi måste ändra på det!

Oligotrofa sjöar är till sin natur relativt näringsfattiga till skillnad från våra eutrofa slättsjöar som ligger nära åkermark. Magelungen kan man säga är från början en oligotrof sjö som vi utsatt för hög belastning av närsalter och den kan man kalla mesotrof i dag. Ska man göra något åt den felaktiga tillförseln av närsalter till Magelungen idag måste man titta på de källor som förorenar och det är bla Snösätradiket och Kräppladiket, och från Högdalstopparna kommer en hel del närsalter men även gifter från vägar, bla oljor kolväten mm mm titta på det här upplaget vid Högdalstopparna så kanske ni förstår vad jag menar.

Tillflöde till Magelungen

I och med att det läcker ut en del gifter i sjön kommer också de att föras upp till vattenpelagialen och blandas ut med det övriga vattnet. Det finns ju en anledning till att man inte muddrar i Klara sjö, utanför den gamla porslinsfabriken i Gustavsberg, Idefjorden för att bara nämna några exempel. Det är helt enkelt bättre att giftet får ligga så still som möjligt så gör det i det här fallet minst skada. De vattenväxter som dessutom samlas vid ytan utgör även en mycket bra födoresurs under höststräcket för rastande änder. I Magelungen har man det högsta antalet rastande snatteränder i hela Stockholm, och snatteranden räknas till de mer sällsynta änderna även om den är på frammarsch. Vid ett och samma tillfälle hade jag själv över 70 rastande snatteränder, 50 tal bläsänder, skedand, stjärtand, kricka och förstås mängder med gräsänder. Under vårarna kan man ofta se årta i sjön.

Bläsänder mm i födosök bland de viktiga vattenväxterna

Änderna är bara en grupp med fåglar som kommer att påverkas negativt av en muddring, andra arter är tex skäggmes, vattenrall, brun kärrhök, häger, små och skäggdopping, fiskgjuse påverkas negativt eftersom vid en muddring kommer även siktdjupet att försämras. Förutom en negativ inverkan på fågellivet får man överlag även en negativ effekt på andra organismer, trollsländor, dykarbaggar, mm. Nu har man stoppat denna muddring och då vore det ju minst sagt önskvärt om man kunde lägga de 30 miljoner kronor som var tänkt för detta på åtgärder vid tillflödena till sjön samt kanske bygga ett fågeltorn istället, eller varför inte satsa på en informationskampanj så att folk som bor i regionen får lite mer grundläggande ekologiska kunskaper, eller varför inte anlägga en naturstig? Jag gjorde en åt Farsta stadsdelsförvaltning på Farstanäset och i Farsta strand, det tror jag ger mer åt den stora allmänheten.

2010-04-13

Naturvård, ska det vara ideellt?

Filed under: debatt — Tags: , , — Dan Andersson @ 03:41

Att naturvården har fått stryka på foten är väl inget nytt och politikerna är ju glada så länge vi har minimala kostnader för just naturvården. Nu senast drog den här regeringen in de enda naturvårdsanslag som fanns, 200 miljoner kronor, det ska väl användas för att köpa in skyddsvärd skog för, men frågan är om syftet (att uppnå 1 mijömål (levande skogar)) kommer att uppnås? Tror inte det, den lilla andel skog som kommer att skyddas genom denna åtgärd räcker inte på långa vägar. Istället står vi helt utan resurser till att öppna upp för det igenväxande eklandskapet, skapa sumpskogar, anlägga våtmarker, eller att skapa arbeten för fler naturvårdsbiologer genom att inventera av våra skogar och kartlägga de med högst naturvärden.

Det kanske låter en smula tjatigt allt det som skrivs här men så här ser verkligheten ut och förlorar vi mer mångfald kommer vi i framtiden få allt större svårighet att klara vår försörjning, tänk bara på vilken nytta alla pollinerare gör, fanns inte de skulle vi inte få någon frukt eller andra vegetabilier vi skulle inte klara oss många år utan dem och om man då inte kan inse hur viktiga de är biter man sig själv i svansen.

Slutsatsen av detta blir att det är dumt att inte lyssna på de som har kunskap i dessa ämnen som man gör idag, det kan få långtgående konsekvenser i framtiden helt enkelt. Låt naturvård få kosta, det har vi råd med, vi kan inte klandra andra länders naturvårdsproblemtik när vi inte är ett steg bättre själva.